Normkritik

Alla samhällen har normer, vilket kanske inte låter som något nytt. Dock är det väldigt vanligt att dessa normer blir osynliga och att vi omedvetet använder oss av dom i vår vardagliga liv då har integrerats i vår världsbild.

Vad vi vill är att ge barn och vuxna som jobbar med barn möjligheten att reflektera kring dessa normer som också kan definieras som ”outtalade regler som påverkar hur och vad vi gör, tänker eller förväntas göra samt påverkar vad som ger status och makt”.

På förskolan jobbar vi aktivt med att synliggöra de osynliga förväntningar och regler som styr oss. Vi skapar en öppen och respektfull miljö för att både barn och vuxna ska kunna ställa frågor och synliggöra det som ses som självklart. Speciellt vill vi göra det kring de olika diskrimineringsgrunderna då det är tydligt för oss att ett sådant arbete lägger stadiga grunder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling.

De diskrimineringsgrunder vi mest har arbetat med hittills har vart:

  • Etnisk tillhörighet
  • Funktionalitet
  • Klass
  • Kroppsstorlek
  • Kön
  • Könsidentitet eller köns uttryck
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Sexuell läggning
  • Ålder

Normkreativitet

För oss är normkreativitet ett förhållningssätt. Detta betyder att vi bemöter barnen från vidgade normer. Vi ser till att det finns flera aktiva normer i samspel när vi pratar, skapar och reflekterar med barnen.

Vi tycker att det som Karin Salmson & Johanna Ivarsson skriver i Normkreativitet i förskolan – om normkritik och vägar till likabehandling, uttrycker kort och tydligt vad vi också tror att ett normkreativt förhållningssätt kan ge barnen:

  • God självkänsla
  • Aktivt förebyggande av diskriminering

Skolverkets rapport 2008: Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Påpekade att förskolan är möjligheternas plats för att göra detta; vi vill vara denna plats!